Politikersnack

Nu vänder socialdemokraterna ännu en gång kappan efter vinden och stödjer förslag som de tidigare kritiserat starkt. Ingenting är heligt i jakten på den politiska makten! Man kan i och för sig tycka att det är bra att de insett att de att de haft fel, men att ändra åsikt på felaktiga grunder kan straffa sig om väljarna upptäcker det.

Som Mona Sahlin själv uttryckte det häromdagen i frågan om tidigare betyg i skolan: “- Vi vinner inte valet 2010 på samma politik som vi förlorade valet 2006″. Så sant som det är sagt, men är det egentligen ett vettigt argument för att ändra sin ståndpunkt i en viktig fråga inom skolpolitiken? Borde inte argumenten i stället fokuseras på vad som är bra för eleverna i skolan?

Det är precis den här “välja fråga och riktning i syfte att behålla och/eller vinna makten” som gör att Sverige går åt fel håll oavsett regering. Ingen gör eller tycker det som är bra för Sverige utan alla gör och tycker det som man tror medför att man får behålla makten. Både oppositionen och den sittande regeringen samlas på mitten kring de frågor och den riktning som den senaste regeringen blev vald på. Helt sjukt!

Man upphör aldrig att förvånas över hur sentensen “Det är lättare att se stickan i sin nästas öga än bjälken i sitt eget” alltid är lika aktuell. Nu senast i Ulrica Schenströmaffären med tillägget för följetongen om hennes efterträdare Nicola Clase.

“Må den som är utan skuld kasta första stenen” är kanske den enda lösningen för att sådana här idiotiska så kallade skandaler inte skall få utrymme i media. I så fall skulle väl ingen kunna skriva om det med tanke på all den osanning som journalister dagligen fyller sina tidningar med i syfte att profitera på andra.

En intressant fråga är vad som kan anses vara det värre brottet? Schenströms tillfälligt tappade omdöme, eller den integritetskränkning som media genomför i rent profitsyfte? Som medmänniska med empati för individerna bakom historen så är valet lätt! Det går väl knappast att tycka annat än att drevet i det här fallet rusat på utan rimlig proportion.

Dessutom måste man faktiskt fråga sig vilken typ av människa som blir journalist för att skriva sådan här dynga? Man måste ju vara skapt som ett rovdjur utan någon empati för någonting och skriva på ren mekanisk instinkt. Bristen på intelligens är ju uppenbar med tanke på att de hugger så intensivt på enkla populistiska poänger utan minsta eftertanke.

Vilka tror ni att ni är som agerar både åklagare, domare och bödlar? Hur ren byk har ni själva? Och hur skulle ni reagera om media fick tag i den byken och tvättade den offentligt? Fundera på det nästa gång!

Läs mer om det jag skriver om på DN