Politikersnack

Detta är ett typiskt exempel på hur en ideologisk övertygelse i kombination med Jantelagen strider mot sunt förnuft. De rödgröna kallar i sin retorik RUT avdraget för ett pigavdrag. Argumenten för att ta bort det är att det bara är folk som ändå skulle ha råd att betala fullt pris, dvs överklassen, som har nytta av avdraget. Det lustiga är att RUT avdraget faktiskt varit en stor framgång precis som ROT avdraget. Det vill säga att antalet arbetstillfällen har ökat och svartjobben minskat.

I dagens DN framgår det vilka som drabbas om RUT avdraget stoppas. Det har nämligen visat sig att ca 50 % av alla som utför professionell städning i Sverige är invandrare. I Stockholm är andelen utlandsfödda i städbranschen till och med uppe i 80 %. Är den rödgröna röran medvetet invandrarfientliga, eller har de bara missat denna detalj?

Det man undrar i detta läge är hur den rödgröna röran tänker när de kategoriskt säger nej till RUT avdrag. En del av dem verkar ju dessutom uppskatta ROT avdraget. Vad är skillnaden? Förutom att man vill försöka vinna billiga poänger. Ligger det en smygrasism bakom det hela? Nej, jag tror att de bara är så förblindade av sina ideologier att de inte ens bemödar sig med att se det positiva med RUT avdraget för andra än de som får avdraget.

Varför vill den rödgröna röran annars diskriminera invandrare som på detta sätt kan få ett hederligt arbete genom att hjälpa andra med städning och andra hemtjänster? Att av skaffa RUT är med andra ord ren och skär ideologisk idioti!

Följande inlägg måste vara det yttersta beviset för att ledamöterna i Sveriges Riksdag i vissa fall deltar i ett mer avancerat pyramidspel. Det är Annika Qarlsson som jämställer alla unga män med våldtäktsmän: http://qarlsson.se/blogg/?p=710 Klockren logik eller hur?

Man kan ju fråga sig hur det kan komma sig att någon som sitter i Sveriges Riksdag kan uttala sig så oerhört korkat. Svaret är rätt enkelt! Svaret förklarar även varför det var sådant motstånd mot införandet av personval för ett antal år sedan.

Politik handlar helt enkelt om ett pyramidspel. De 5 namn som sitter i toppen av listan är de som faktiskt besitter någon form av intelligens. Resterande namn har lagts till för att de 5 i toppen lätt skall kunna leda de andra och bestämma allt viktigt själva. För att göra detta skall fungera krävs att kandidater 6 och neråt har noll koll eller åtminstone är bra mycket dummare än de 5 i toppen! Enkelt lösning va?

Efter att inte ha skrivit något på ett bra tag kan jag inte längre vara tyst. De senaste månaderna har det socialdemokratiska partiet representanter och dess fackliga anhängare i LO borgen gång på gång visat att det inte alls lever som de lär. De sätter sig själva på moraliska piedestaler av guld och rackar ner på den politiska oppositionen, näringslivet och entreprenörer i allmänhet. Ingen undgår deras moraliska piska!

Men, när man skrapar på piedestalernas yta så visar det sig att förgyllningen lätt faller bort. LO ledarskapet uppbär stora ersättningar för en mängd styrelseuppdrag som inte ens sköts på ett korrekt sätt. Enda syftet med Wanja Lundby Wedins stora antal styrelseuppdrag verkar ha varit att dra in så mycket pengar som möjligt. Som lök på laxen visar det sig sedan att hon gett sin egen man drygt 50 % högre lön efter att han gått i pension hos Metall. Samma jobb hos LO som hos Metall, dvs att driva en IT skola, men drygt 50 % högre lön. Känns inte heller direkt ogirigt! Och marknadsmässigt kan det ju knappast vara!

Trots dessa skandaler och LO medlemmarnas starka protester får Wanja Lundby Wedin sitta kvar. Varför? Jo, för att hon smörjer sina kompisar i den närmaste och mäktigaste kretsen i LO ledarskapet. Men den typen av makt behöver man inte bry sig om vad medlemmarna som betalar ens lön tycker. Maken till maktfullkomlighet har aldrig skådats någonsin i näringslivet!

Nu visar det sig dessutom att argumenten som socialdemokraterna hela tiden haft mot politisk TV reklam, dvs risken för smutskastning, är något som de själva som enda parti ägnar sig åt. Genom sig själv känner man andra brukar det sägas, men i det här fallet så verkar det vara så att det bara är risken för socialdemokraternas egen smutskastning av andra som de känt av när de varit emot politiskt reklam i TV. Snart kan det väl inte finnas någon kvar i Sverige som tror på ett enda ord som representanterna för det socialdemokratiska partiet häver ur sig, eller?

Man undrar ju dessutom hur de tänker. Det kan väl knappast vara ren och skär inkompetens som gör att socialdemokratin numera visar upp sin skabbigaste sida. Sannolikt är det så att deras politiska maskineri likt den tidigare sovjetkommunismens apparat fått egna fötter och rör sig per automatik och utan eftertanke. Maktmissbruk och smutskastning av oppositionen sitter så djupt rotat att de inte ens själva förstår att det är fel. Helt klart ett tydligt symptom på att makt korrumperar.

Efter 50 år vid makten så har det socialdemokratiska partiet blivit så högmodigt och maktfullkomligt att de inte ens bryr sig om att ha en egen politik utan bygger all opposition mot de övriga partierna på att utnyttja icke parlamentariska maktinstitutioner som facket och ren smutskastning som medel för att få makt igen. Vinner de poänger i EU valet och sedan får makten i Sverige igen på dessa sätt så är det helt klart tid att emigrera för gott!

En citat ur en bok om Sovjetunionens Kommunistiska Partis historia som 1938 utgavs av Arbetarkulturs Förlag skulle lika gärna kunnat handla om det socialdemokratiska partiets desperata kamp mot världen idag:

Det Socialdemokratiska partiet “har vuxit och stärkts i principiell kamp mot de småborgerliga partierna inom arbetarrörelsen – socialistrevolutionärerna (och ännu tidigare mot deras föregångare, “de folkliga”), mensjevikerna, anarkisterna, borgerliga nationalister av alla schatteringar, samt inom partiet mot mensjevikiska, opportunistiska riktningar – trotskister, bucharin män, element med nationalistiska avvikelser och andra antileninska grupper.”

Det Socialdemokratiska partiet “har stärkts och härdats i revolutionär kamp mot alla fiender till arbetarklassen och det arbetande folket: godsägare, kapitalister, kulaker, spioner, mot alla legoknektar i tjänst hos de kapitalistiska stater, som omringar” det Socialdemokratiska partiet.

Måste vara hårt att likt Sovjetunionens Kommunistiska parti och det Socialdemokratiska partiet att ha fiender överallt som man måste slåss mot och smutskasta. Särskilt när man samtidigt måste bevara dubbelmoralen och hyckleriets högborg utan att bli avslöjad!

I aftonbladet kan man idag läsa om socialdemokraternas nya strategi för att knäcka Moderaternas nuvarande framgångar i opinionen. Socialdemokraterna skall bland annat ta över jobbfrågan genom att visa att det kommer att finnas fler arbetslösa än någonsin tidigare 2010.

Ökningen av antalet arbetslösa kommer de att använda som exempel på att den nuvarande regeringen misslyckats med den jobbpolitik som de vann valet på. Det verkar onekligen som att socialdemokraterna har missat den globala krisen helt! Kan det inte vara den som påverkat arbetslösheten???

Sedan undrar jag om det inte vore bättre att man i stället för att strida och gå till val redan nu hjälpte till att ta Sverige ur den kris som landet befinner sig i. Var är de konstruktiva förslagen? Borta med vinden! I stället väljer man i dessa tider att köra valkampanj med direkta osanningar.

Återigen ett bevis på att socialdemokraterna framförallt fokuserar på att få makt snarare än att hjälpa landet på fötter. Sanslöst, men symptomatiskt för socialdemokraterna och minst lika girigt som Jan Emanuels uthyrning av sin stuga!

Nu vänder socialdemokraterna ännu en gång kappan efter vinden och stödjer förslag som de tidigare kritiserat starkt. Ingenting är heligt i jakten på den politiska makten! Man kan i och för sig tycka att det är bra att de insett att de att de haft fel, men att ändra åsikt på felaktiga grunder kan straffa sig om väljarna upptäcker det.

Som Mona Sahlin själv uttryckte det häromdagen i frågan om tidigare betyg i skolan: “- Vi vinner inte valet 2010 på samma politik som vi förlorade valet 2006″. Så sant som det är sagt, men är det egentligen ett vettigt argument för att ändra sin ståndpunkt i en viktig fråga inom skolpolitiken? Borde inte argumenten i stället fokuseras på vad som är bra för eleverna i skolan?

Det är precis den här “välja fråga och riktning i syfte att behålla och/eller vinna makten” som gör att Sverige går åt fel håll oavsett regering. Ingen gör eller tycker det som är bra för Sverige utan alla gör och tycker det som man tror medför att man får behålla makten. Både oppositionen och den sittande regeringen samlas på mitten kring de frågor och den riktning som den senaste regeringen blev vald på. Helt sjukt!

Första gången trodde jag att det helt enkelt handlade om otur, eller åtminstone ett enstaka undantagsfall. Men, nu börjar jag på allvar undra om det inte handlar om socialdemokratisk välfärd i sin sanna skepnad.

I dagens folkhem som socialdemokraterna byggt upp under de senaste 40 åren så dör de gamla i förtid på de vårdhem och sjukhus på vilka de egentligen borde tas om hand. Varför dör de då? Jo, av ren vanskötsel och slarv! Men, varför vansköts och slarvas det då? Jo, på grund av att man hela tiden skurit ner på personal och ser hela omvårdnaden som en stor kostnadspost i en anonym budget!

Tyvärr så handlar det den här gången inte om statistik utan om empiriskt grundad erfarenhet. För 7 år sedan gick min morfar bort på grund av att personalen på vårdhemmet under en längre tid slarvat med medicinering i kombination med för lågt vätskeintag. Nu ligger min mormor svårt medtagen i sviterna av en misslyckad pacemaker operation. Det senare en ren rutinoperation som genomförs hur ofta som helst. Ändå lyckas kirurgerna punktera ena lungan på grund av ackordsliknande krav på operationssalarna.

Enda räddningen är väl att försöka ta sig till något annat europeiskt land där privatsjukvården är tillräckligt mycket utbyggd för att marknadskrafternas tunga ansvarskrav har lyckats höja även kvalitetskraven. Tvärtom mot vad som gäller i Sverige så får du i dessa länder nämligen inte fortsätta om du klantar till det i sådana här sammanhang. Om inte annat för att intresset av att tjäna pengar på att ta hand om äldre leder till den logiska slutsatsen att kvalitén på omvårdnanden måste vara hög för att locka kunder!

Allt sedan 9/11 2001 har det varit mycket snack om ondskans axelmakter, vilka länder, religioner eller organisationer som ingår och vilka individer som tillber dessa. Problemet är dock mycket större än geografi och person. Ondskans axelmakter är nämligen inte alls begränsade till geografi eller person utan utgörs snarare av mänskliga egenskaper. Ondskans sanna axelmakter är helt enkelt; Girighet, Prestige och Rädsla!

Analyserar man bakgrunden till de flesta konflikter oavsett storlek så finns alltid någon av ovanstående egenskaper där. Girighet efter makt och/eller pengar är sannolikt den mest vanligt förekommande, men även ren prestige är ofta anledningen till att två parter inte kan komma överens. I de fall både girighet och prestige kan uteslutas som skäl så ligger rädslan där och ruvar. Rädslan för att det som är annorlunda skall kunna skada, eller förändra det som man redan är van vid.

I svensk politik pågår en ständig kamp mellan höger och vänster med tydliga girighets- och prestigeskäl som bakomliggande anledningar. Girigheten efter makt och pengar och prestigen i de olika lägren har lett till den inneboende konflikt som tyvärr leder till att det som är mest lämligt att göra för att driva landet på ett för alla framgångsrikt sätt får stryka på foten för kortsiktiga och populistiska lösningar.

Skall man vara krass så finns det inte så många olika sätt att driva ett land som Sverige på. Tänker man dessutom på Sverige som ett företag med starkt samhällsansvar så blir det ännu lättare att identifiera vad man kan och inte kan göra för att Sverige skall bli framgångsrikt. Den främsta anledningen till att svenska politiker inte hittar den “rätta vägen” är just det egna behovet av att bibehålla makten.

Särskilt tydligt är maktbehovet hos Socialdemokrater och Vänsterpartister vilket även återspeglas i deras verklighetsfrämmande och tidvis rent ideologiska inställning till sin omvärld. Ideologin är ju som bekant dessutom det främsta prestigeverktyget i världen. Vill man uppnå höjden av prestige så gör man som Karl Marx och grabbarna och skapar sin egen ideologi utifrån den aktuella tidens mest populistiska synsätt. Vem vill inte bli historisk?